Det är inte vilka redskap som helst som används när braxen och id fiskas. Tvärtom pågår ett ständigt arbete inom projektet Baltic Fish, för att utveckla skonsamma redskap som fångar rätt fisk. Projektet är ett unikt samarbete mellan nordiska miljöorganisationer, fiskare, fiskproducenter, myndigheter och forskare för att skapa bra förutsättningar för ett hållbart fiske av braxen och id. Att projektet dessutom bidrar till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling gör braxen och id till verkliga vinnare.
– Redskapen vi använder i projektet är så kallade passiva redskap, vilket betyder att fisken själv simmar in och därmed fångas på ett skonsamt sätt. Redskapen är även selektiva, vilket betyder att de är utformade för att endast fånga karpfiskar. Andra arter kan då simma ut och det är lätt att sätta tillbaka fisk i havet om vi får upp någon art vi inte vill fånga. Redskapen är också lätta att vittja, berättar Teija Aho, VD Guldhaven Pelagiska.
Axel Nordmark, småskalig fiskare från Luleå, ser fördelarna med att utveckla fisket och redskapen.
– Det är viktigt att min fångst är rätt, både när det gäller vilken sorts fisk jag får upp och hur stor fisken är. Jag får ju betalt för den fångsten som jag kan sälja och då vill jag inte ha in fångst eller storlekar som vi inte kan sälja. Med selekterande redskap blir det så mycket mer pricksäkert.
Innovativt arbete
Just nu pågår ett innovativt arbete med att utveckla fällor och ryssjor för att komma fram till vad som fungerar bäst. Utgångspunkten är att de inte ska skada fisken, speciellt inte den eventuella bifångst som kommer med upp och som sätts tillbaka i havet, samt att de ska vara skonsamma mot hela ekosystemet.
– Hittills är det väldigt lite bifångst som dyker upp i redskapen, det är framförallt braxen och en och annan id och nån enstaka abborre. Här jobbar vi för att få fram en bra selektering för att bara få den art vi är ute efter, förklarar Axel Nordmark, som samtidigt visar hur en ryssja är uppbyggd. Han pekar på en öppning där mindre fiskar kan simma ut ur fällan.
Det är just så kallade karpfiskar som fångas, som braxen, id och mört. All annan fisk måste sättas tillbaka så oskadd som möjligt. För att hålla koll på detta finns en kontrollfunktion inom projektet.
– Det pågår kontroller för att verkligen se att arter som lax inte går in i fällorna. Det är bra att få fram selektiva fällor där hotade arter och kvoterade arter inte går in, säger Lisa Loeb, Länsstyrelsen Norrbotten
Fisket av braxen och id ger många ringar på vattnet. Det mest positiva är att fisket bidrar till att minska näringsämnen i Östersjön, vilket i sin tur kan minska övergödningen.
